Slaskvåta kängor droppar på tidningspapper. Någon dörrmatta har inte blivit inköpt ännu. Det gäller ju att vända på varenda krona, resonerar hon. Ändå rinner pengarna iväg, liksom sugs upp i tomma intet, precis som det skitiga slaskvattnet på parketten.
Trots den långa, och högst ofrivilliga, morgonpromenaden över bron med solen stickande i ögonen och blåsten som en spikpistol i nacken, så blir hon inte pigg. Tvärtom, blir benen tyngre och tyngre för varje steg, och efter femtusen finner hon sig själv stående och droppande på hallparketten igen. Uppdraget slutfört, dock. Det är ju sådant som spelar roll - att få gjort det som skall göras. Helst det och lite till. Helst skall det jäktas fram och tillbaka dygnet runt bockas av i en tjock kalender. En överraskningsmorgonpromenad är ett steg i rätt riktning i alla fall.
Det blir ilskna mail och sedan ilskna telefonsamtal och ilska svordomar när kaffet rinner ut över hela morgontidningen och nästan in i mobiltelefonen. Ilskna steg över golvet med resoluta hälar, så parkettbitarna skvätter åt höger och vänster, för att hämta trasa och papper och diskmedel och så blir det kaffe över hela skrevet och svordomarna tilltar lite grann.
Frukosten tar en evighet, men det är egentligen bara praktiskt. Hon kanske skulle spilla ut kaffet lite oftare? Det är ett högst meningsfullt sätt att få några bonusminuter att ticka iväg utan att märkas. Högst meningsfullt ur det avseendet att det är
1. normalt
2. nödvändigt
3. resultatinriktat
Det är tre ganska bärande stolpar i de flesta av hennes vardagsresonemang. Alla livets stora frågor blir så mycket enklare att besvara, enbart genom de där tre punkerna. När hon står inför ett stort beslut (till exempel "vad skall jag göra idag?") så börjar hon på nummer ett. Vad är normalt? Ibland är den lite klurig att svara på. Då går hon till nummer två. Vad är nödvändigt? Det är inte alls lika svårt att besvara. Och så nummer tre. Vilket resultat får det? Om hon till exempel svarat "titta på TV" på ettan och sedan på tvåan istället övervägt "städa, betala räkningar eller titta på TV" så löser trean dilemmat: räkningarna först - det resulterar i att hon slipper kronofogden. Städning sedan - det leder till färre silverfiskar. Slutligen kan hon titta på TV, för det har inget resultat alls, bortsett från en viss förlust av verklighetsanknytning och några hjärnceller färre.
Det slutar ofta med att hon går och lägger sig med huvudvärk istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar