Ödmjukhet

Det hade varit mysigt att hålla om mig inatt.
Du vet inte ens vad det är du håller om, men är envist övertygad om att det hade varit mysigt.
Du är inte medveten om att det är en tickande liten bomb du håller om, som alldeles, alldeles strax kommer att explodera i ditt ansikte. På ett högst försynt sätt, men ändå. Du kommer att få det där splittret i ansiktet. Sedan kommer du inte längre tycka att det hade varit mysigt att hålla om mig inatt.

Det hade varit mysigt att hålla om dig också. För jag vet exakt vad det är jag håller om. En liten orm i bästa kostymen.
Du är som ett steg efter mig, det kommer du alltid att vara, jag lovar dig. Oavsett vem du är och oavsett hur mysigt du tycker det hade varit att hålla om mig. Du kommer alltid att vara ett steg bakom mig. Och det är inte dina giftiga bett som kommer drabba mig, det är mitt splitter som kommer att drabba dig. Du kommer aldrig att hinna först.

Jag kan lika gärna buga och be om ursäkt redan nu, för du kommer aldrig nå dithän, där du redan tror att du är. Jag trivs med att lura dig.
Oavsett vem du är, så förtjänar du förmodligen inte bättre.