Perspektiv

Du får mig att se klart.
Du ger mina lungor syre av en fullkomligt unik sort.
Du ger mig synen tillbaka.

Jag kan inte se dig i ögonen för hjärtat riskerar att explodera rakt ut över dig.
Jag kan inte se dig i ögonen för tänk om du försvinner framför mina ögon.

Tillslut har du fått glänta på dörren in till hela det som är mitt liv.
Tillslut har du fått varje ord och varje tår försiktigt placerade i dina händer. Och du tar varsamt emot knivhugg, kolsvärta och ångesthål. Du håller det i dina händer, försiktigt. Håller det mot ditt bröst.

Jag vill våga öppna hela dörren för dig. Jag vill våga tända taklampan och låta dammlagren ryka. Jag vill vifta undan spindelväven från alla mina hål och gropar. Jag vill våga krypa ner där i tillsammans med dig.

För du håller mig i handen.