lördag 15 maj 2010

Hål

Detta kallas sjukdom. Detta att huvudet verkar ha svullnat upp till dubbel storlek, såpass att minsta ljud, minsta rörelse skapar horribla smärtvågor rakt genom hjärnbalken.

Illamåendet hotar mig sedan uppvaknandet om att övermanna mig och bryta ut i en kaskad av ångest. Men givetvis kommer ingenting. Bara en väsande, bubblande mage och sura uppstötningar.

Jag orkar inte. Inte just nu, snälla, ge mig något.

Detta är visst ångest i sin allra renaste form. Den är väldigt skitig. Fan, om inte hjärtklappningen lugnar sig snart, så får jag hjärtstillestånd. Kan man få det? 22 år gammal? Är det fysiskt möjligt att må så här dåligt utan en enda vettig anledning?

Jag skakar, tamejfan. Hela jag darrar och svettas.
Jag kan inte andas en minut till. Snälla, snälla, snälla någon. Gör något.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar