Återigen. Återi-fucking-gen finner jag mig i detta jävla sammelsurium av tid och otid. Denna satans jävla oförmåga att skilja dåtid från nutid från framtid från verklighetstid från drömmar.
Jag ägnar fyra och en halv timme åt omsorgsfull bedövan och inte fan uppnår jag någon som helst resultat.
Jag skurar, skrubbar, suger bort varenda korn av skit.
Jag gnuggar varje millimeter av levande och dött kött.
Jag raderar allt. Allt och allt och allt.
För jag tror att om jag bara tar bort allt smutsig yta så försvinner det smutsiga inuti.
ÅTERIGEN tror jag.
Fastän jag vet att det inte fungerar så.
Fastän jag vet att det aldrig har fungerat tidigare.
Jag har svart på vitt. Och jag har alla jävla vetenskapliga bevis i världen.
Jag har enkla svar klara framför mig.
Jag vägrar gå den enkla vägen. Jag vägrar ta höger framför vänster framför höger.
Jag vägrar se det som är så logiskt och självklart och uppenbart och givet och fucking serverat.
Jag betalar hellre överpris för att få ta alla omvägar i världen.
Av det så simpla, återigen. ÅTER - I - FUCKING - GEN:
Snälla, någon; håll om mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar