lördag 12 maj 2012

Om tiden, om förbannelsen

Jag älskar dig.

Sedan;
melodislingorna.
Rytmen.
Ordföljden.

Så trollar vi fram en svag förnimmelse av boxvinsmaken.
Som ett slags morot.

Så;
volymens stegrande.
Blipp.
Blipp
Blipp.

Och så låter vi;
bas bli puls,
lurar i öron bli vadd mot omvärlden.

Sjukt bekvämt.

När ingen hand finns
att täppa till,
släcka ner,
bedöva,
fippla undan.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar