Om trevande närmanden

Hur långt kan man gå?
Hur långt vågar man?

Hur nära kanten når man, innan stupet uppenbarar sig?
Hur många ord är för många?

Hur mycket av nattluften tillåter man förgifta luftrummet?
Hur mycket weed är för mycket?

Går man för långt när man följer efter?
Finns bråddjupet, ravinen, på riktigt?
Finns där ens en risk att falla?


Finns det här, som vi lämnar i gruset, kvar i morgon?
 
Säger jag för mycket? Glappar jag? Läcker min käft?
Är det som var ikväll, inte alls när imorgon blir idag?

Knip.
Knip, säger jag åt mig själv.
Knip igen.

Rädda sig den
som rädda sig
kan.