Det är ännu en svettigt natt som leder mot dag, när hon vaknar. Det är någons beröring, någons andhämtning, stegen över golvet från någons fotsulor. Det är en trygg hand på pannan. Som väcker henne.
Solen har gått upp för länge sedan, gardinerna är fördragna. Solen verkar aldrig gå ner, det är minusgrader ute. Snart är det sommar på pappret. Hon är törstig.
Utanför vaknar allt och ingenting. Inuti susar det ännu av natten. Termometern visar på tretton grader, klockan är bara tio. Någonting måste vara fel. Inuti skriker hon. Utanför är allting alldeles, fullkomligt. Tyst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar